Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sebastian Wejedal

Universitetslektor

Sebastian Wejedal
Universitetslektor
sebastian.wejedal@law.gu.se
031-786 6370

Rumsnummer: B617
Postadress: Box 650, 40530 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1 , 41124 Göteborg


Juridiska institutionen (Mer information)
Box 650
405 30 Göteborg
www.law.gu.se
info@law.gu.se
Besöksadress: Vasagatan 1 , 411 24 Göteborg

Om Sebastian Wejedal

Jur. dr. i processrätt

Forskning:

På en övergripande nivå knyter min forskning an till den bredare diskussionen om "Access to Justice" (AtJ), det vill säga idén att alla människor – även obemedlade och mindre bemedlade – skall tillförsäkras ett effektivt rättsskydd, ytterst genom domstol. Annorlunda uttryckt intresserar jag mig framförallt för olika rättsliga och/eller praktiska hinder som försvårar eller omöjliggör ett effektivt utnyttjande av domstolarna. Ett sådant potentiellt hinder är höga processkostnaderna i allmänhet och kostnader för rättsligt biträde i synnerhet.

I min doktorsavhandling "Rätten till biträde - Om biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar" har jag behandlat advokatkostnaders hantering i Sverige. Att enskilda anlitar kvalificerat biträde av en advokat är inte sällan en förutsättning för att parten skall kunna föra sin talan på ett ändamålsenligt vis, åtminstone i processformer som har inrättats efter kontradiktoriskt mönster. Följaktligen har rätten till biträde successivt kommit att betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet, som kan härledas ur den övergripande principen om ”Access to Court” i vid mening (AtC), dvs. att var och en skall tillförsäkras en både effektiv och rättvis domstolsprövning.

I Sverige har den som är part i domstolsprocess – såväl inför allmän domstol som förvaltningsdomstol – en ovillkorlig frihet att biträdas i rättegången. Den aktuella frihetsrättigheten kan dock beskrivas som praktiskt villkorad, eftersom det alltid är förenat med en kostnad att anlita en advokat. I den mån domstolsprocessens utformning ger upphov till ett biträdesbehov är det därför angeläget att reglera hur biträdeskostnaderna skall hanteras – helt enkelt eftersom rätten till domstolsprövning annars riskerar att bli illusorisk för stora samhällsgrupper.

I min avhandling behandlas biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar i relation till kraven på AtJ respektive AtC. Närmare bestämt jämförs kostnadshanteringen i tvistemål, brottmål och förvaltningsmål inom ramen för tre olika regelsystem: för det första partens möjligheter att få ersättning för sina biträdeskostnader av motparten (genom ett system där kostnaderna fördelas mellan parterna i målet); för det andra partens möjligheter att få ett biträde förordnat för allmänna medel (genom de idag frikopplade systemen med rättshjälpsbiträden, målsägandebiträden, offentliga försvarare och offentliga biträden); för det tredje partens möjligheter att få sina biträdeskostnader ersatta av tredje man (i Sverige genom hemförsäkringarnas rättsskydd). Eftersom rätten till biträde anses ge uttryck för en grundläggande mänsklig rättighet, konfronteras dessutom svensk rätt med Europadomstolens praxis i anslutning till Europakonventionen artikel 6.

Att processa i domstol är aldrig enkelt men kan – beroende på processens utformning – vara förenat med större eller mindre svårigheter. En nyanserad diskussion kring biträdeskostnadernas hantering måste därför beakta parternas s.k. ”biträdesbehov”. Av detta skäl avslutas avhandlingen med en problematisering av enskilda parters förmåga att föra sin egen talan inför svensk domstol, givet processformernas utformning och utveckling över tid. Studien utmynnar i en kritik av kostnadshanteringen i svensk domstolsprocess, framförallt i förvaltningsprocessen där enskilda vanligtvis tvingas att processa utan biträde, därför att ersättning för biträdeskostnader inte utgår inom ramen för något ersättningssystem.

Från ett mer systematiskt perspektiv anknyter avhandlingstemat till den grundläggande frågan om vad som är en ändamålsenlig rollfördelning i en kontradiktoriskt inrättad process, och på detta tema har jag även skrivit en bok om advokatrollen i mål om tvångsvård av barn (Santérus Academic Press). Härifrån finns det flera naturliga kopplingar till EKMR art. 6, särskilt frågorna om "Access to Court", "Access to Lawyers" och "Equality of Arms". Frågor som angår rätten till en rättvis rättegång tangerar således mitt intresseområde, och jag har även bl.a. publicerat artiklar om domstolsbegreppet (Svensk Juristtidning 2016 s. 100 ff. respektive s. 191 ff.) och om rätten till muntlig förhandling (Förvaltningsrättslig Tidskrift 2013 s. 345 ff).

Undervisning:

Jag undervisar företrädesvis i processrätt på juristprogrammet, där jag är kursansvarig både för grundkursen i processrätt och för fördjupningskursen i förvaltningsprocessrätt, men jag undervisar också på en rad andra kurser om bland annat AtJ-relaterade teman, EKMR art 6 och om advokatrollen/-etik. Under åren har jag också handlett drygt 30 masterstudenter.

Utöver processrätt undervisar jag i offentlig rätt/allmän förvaltningsrätt på juristprogrammets alla nivåer, framförallt kring myndighetsutövning.

Utanför juristprogrammet har jag också föreläst/haft utbildningsuppdrag för Sveriges advokatsamfund, Sveriges domstolar/Domstolsverket och Göteborgs stad.

På andra webbplatser

Forskningsområden

  • Processrätt
  • Access to Justice
  • Access to Court, Effective Access to Cour
  • EKMR artikel 6, rättvis rättegång
  • Advokatrollen, advokatetik

Pågående forskning

  • Tillämpning och bedömning av regelverk avseende arbetsskador ur jämställdhetsperspektiv, Aug/18 - May/19

Undervisningsområden

  • Processrätt
  • Access to Justice
  • EKMR artikel 6, rättvis rättegång
  • Förvaltningsprocessrätt
  • Myndighetsutövning

Utvalda publikationer

Tala är silver, tiga är guld: Om muntlig förhandling i förvaltningsmål, särskilt i skattemål
Kleist, David, Wejedal, Sebastian
Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2013:4, s. 345-375, 2013

Visar 1 - 10 av 14

2019

Ett medvetet slag mot rättssäkerheten
Björn Hurtig, Hartman Samuel, Sebastian Wejedal, Moa Bladini
Svenska dagbladet, Artikel i dagstidning 2019
Artikel i dagstidning

2018

Så kan vi fixa orimliga systemet för asyljurister
Sebastian Wejedal
Svenska Dagbladet, Artikel i dagstidning 2018
Artikel i dagstidning

2017

2016

Visar 1 - 10 av 14

Sidansvarig: Jeffrey Johns|Sidan uppdaterades: 2016-12-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?