Erik Mägi
Om Erik Mägi
Om Erik Mägi
Om Erik Mägi
Erik Mägi är doktorand i civilrätt vid Göteborgs universitet. Han forskar om det rättsliga regelverket för föräldraskap i mötet med mångfalden av olika familjebildningar. Hans avhandlingsprojekt behandlar hur konstituerande av rättsligt föräldraskap, särskilt moderskap, växt fram i mönster av normer och avvikelser – det vill säga, hur lagstiftningen reglerar vem som anses vara förälder så att vissa typer av föräldraskap ses som norm medan andra betraktas som undantag eller till och med icke-existerande.
Erik undervisar i familjerätt, arbetsrätt och diskrimineringsrätt. Han har publicerat en lärobok i familjerätt samt artiklar om transpersoners rättsliga föräldraskap och normkritiska perspektiv på juridisk utbildning. Erik är en aktiv deltagare i samhällsdebatten och har tidigare arbetat som jurist inom det idéburna civilsamhället.
Forskning
Erik Mägis avhandlingsprojekt utforskar hur rätten avgör vem som ska ses som förälder, med särskilt fokus på moderskap. Lagstiftningen kring föräldraskap har under de senaste årtiondena utvidgats för att inkludera fler former av föräldraskap och sätt att bli förälder. Trots detta har de traditionella huvudreglerna behållits, medan reformer implementerats som tillägg och undantag. Lagstiftningens utgångspunkt är att föräldraskap uppkommer mellan en gift kvinna och man, med antagandet att barnet har tillkommit genom samlag inom äktenskapet. I dag täcker dessa regler endast en minoritet av de barn som föds.
Erik belyser hur majoriteten av föräldraskap hanteras genom mer komplexa undantagsregler. Detta gäller barn med ogifta föräldrar, samkönade föräldrar, adoptivföräldrar, transpersoner och föräldraskap genom assisterad befruktning. Vissa former av föräldraskap, såsom fler än två föräldrar, exkluderas från lagstiftningen. Denna diskrepans strider mot lagstiftarnas egna uppfattningar om barnets bästa.
Huvudregeln för moderskap är fortfarande inte lagstadgad utan bygger på de så kallade "mater est"-principerna från den antika romarrätten: "Det är alltid säkert vem som är moder" eftersom "Den som föder barnet är moder". Denna princip har blivit alltmer inkorrekt och förenklad i jämförelse med rättsregler som behandlar ovisst moderskap, äggdonation, surrogatarrangemang och faderskap för män som föder barn. Genom att införa nya regler som avvikelser har normen om rättsligt moderskap fått fortsätta att dominera. Rätten framställer moderskap som en självklar biologisk fråga, vilket ger en förenklad syn på moderskap.
Mönster av normer och avvikelser innebär att olika familjekonstellationer omfattas av skilda regler för liknande situationer. Trots omfattande reformer bibehåller lagstiftningen en särbehandling kopplad till kön (genus, sexualitet och könsidentitet) och familjerelationer (relationsstatus och familjekonstellationer). Dessa faktorer interagerar och förstärker varandra.
Trots komplex lagstiftning baseras föräldraskap idag på ett fåtal grunder: födelse, äktenskap, upphov till spermier, assisterad befruktning och lämplighet för adoption – eller på en mer generell nivå de grundläggande principer orsaken till barnets tillkomst, status, avsikt och intressen. Avhandlingen syftar till att bidra till en diskussion om vilka som bör anses vara föräldrar och hur detta kan fastställas på ett ändamålsenligt sätt.
Avhandlingsprojektet, med arbetsnamnet "Rättsligt moderskap i växelspel mellan självklarhet och avvikelse", har huvudhandledaren Ulf Petrusson, professor i rättsvetenskap, med biträdande handledare Torbjörn Odlöw, universitetslektor i civilrätt, samt Sari Kouvo, docent och lektor i internationell rätt. Projektet finansieras av Stiftelsen Fru Mary von Sydows, född Wijk, donationsfond. En kortfattad sammanfattning av Erik Mägis forskning från 2020 finns inspelad på film.
Erik Mägi har tillsammans med Elin Jonsson publicerat en rättsvetenskaplig artikel om ändrad könstillhörighet och rättsligt föräldraskap.
Undervisning och pedagogik
Erik Mägi undervisar i familjerätt, arbetsrätt och diskrimineringsrätt på juristprogrammet i Göteborg. Han har även undervisat vid Stockholms universitet samt på socionom- och arbetsvetarprogrammen i Göteborg.
Erik är huvudförfattare till läroboken Stjärnfamiljejuridik (Gleerups 2015), som nu är fritt tillgänglig digitalt. Boken belönades med Jörn Svensson-priset 2016 för arbete med HBTQ-personers rättigheter. Se artikel om boken i Handelshögskolans magasin 2017.
Erik har på uppdrag av Juridiska institutionen genomfört en normkritisk granskning av övningsexempel på juristprogrammet i Göteborg. Han har också skrivit en artikel på engelska som sammanfattar och utvecklar rapporten om den normkritiska granskningen: Lessons from a Study of Diversity and Equality in Legal Education.
Samverkan
Erik Mägi har också skrivit remissyttranden och tillfrågats som sakkunnig i flera statliga utredningar om föräldraskap. Han har varit förordnad expert i utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla.
Erik Mägi har i stor utsträckning medverkat i att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället. Han har föreläst för bland annat Justitiedepartementet, Domstolsakademin, Diskrimineringsombudsmannen (DO), RFSL, Svensk Förening för Transexuell hälsa samt Familjerättsdagarna (SFSR). Han har också återkommande föreläst på bibliotek, för studentföreningar, på Vetenskapsfestivalen i Göteborg samt på Pride-festivaler i olika delar av landet. Se inspelad föreläsning från Handelshögskolans kunskapslunch 2019: Varför har barn i hbtq-familjer krångligare lagar?
Erik Mägi varit aktiv i samhällsdebatten under flera år, se bland annat DN Debatt 2018: ”Nya förslaget om regler för adoptioner redan omodernt” samt SvD Debatt 2022: ”Lagstifta mot surrogatindustrin”. Tidigare arbetade han som politiskt sakkunnig på Regeringskansliet samt praktiserande jurist inom arbetsrätt och diskrimineringsrätt, huvudsakligen i det idéburna civilsamhället. Han har också varit ordförande för Doktorandrådet på Juridiska institutionen och sammankallande i Klimatnätverket för Göteborgs Universitet och Chalmers.
Övrigt
Erik Mägi medverkar i följande nätverk:
- Nordic Centre for Comparative and International Family Law (NorFam)
- Swedish Network for Family and Kinship Studies
- Family Law, Practices and Policies (FaMLAPP)
- Forskarnätverket för hållbar utveckling
- Familjepolitiska nätverket
Externa profiler och social media: