Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Processrätt

Processrätten som forskningsområde inkluderar i breda termer civil-, straff och förvaltningsprocessrätten samt olika former av alternativ tvistlösning.

Processrättsgruppen vid Juridiska institutionen strävar efter att bedriva problem- och samhällsorienterad forskning där processrätten placeras i sin bredare kontext. Fokus ligger bland annat på internationella och europarättsliga aspekter av processrätten, processens aktörer och domstolarnas samhällsroll, samt social hållbarhet inkluderande exempelvis särskilt utsatta gruppers rättsskydd.

Forskningsgruppen i processrätt eftersträvar en bred spännvidd av ämnen. Många av forskarna bedriver även forskning inom andra rättsvetenskapliga discipliner och flera av projekten har tvärdisciplinär karaktär. Aktuella forskningsprojekt berör frågor om rättstillämpande diskurser i allmän domstol, rätten till rättegångsbiträde, advokatrollen såväl nationellt som internationellt, europarättens inverkan på processen, bevisvärdering i asylprocessen, samspelet mellan civilrätt och civilprocess, och processuella frågor vid internationella domstolar.

Processrättsgruppen har en löpande intern seminarieverksamhet och genomför årliga arbetsinternat. Gruppen arbetar med ambition om att kunna bjuda in till konferenser och seminarier, gärna med inbjudna föreläsare, samt stå värd för gästforskare.

Processrättsgruppen bedriver forskningsanknuten undervisning på juristprogrammet samtliga nivåer; gruppens medlemmar ansvarar både för grundutbildningen i processrätt och processrättsligt inriktade fördjupningskurser samt erbjuder uppsatshandledning åt processrättsintresserade uppsatsstudenter.

Senaste publikationer inom processrätt:
Baaz, M. (2016). Book review Juliet R. Amenge Okoth, The Crime of Conspiracy in International Criminal Law. Journal of International Criminal Justice . 14 (1).

Baaz, M. (2016). International law is different in different places: Russian interpretations and outlooks. International Journal of Constitutional Law. . 262-276.

Bladini, M. (2016). Objektivitet i dömandet — på gott och på ont?. David Säfwe och Per Claréus (red.), Svensk Juristtidning 100 år. s. 303-312. Stockholm: Jure.

Wallerman, A. (2016). TOWARDS AN EU LAW DOCTRINE ON THE EXERCISE OF DISCRETION IN NATIONAL COURTS? THE MEMBER STATES' SELF-IMPOSED LIMITS ON NATIONAL PROCEDURAL AUTONOMY. Common market law review. 53 (2) s. 339-360.

Wejedal, S. ; Östlund, A. (2016). Advokatens roll: Om ändamålsenlig rollfördelning i mål om tvångsvård av barn. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.

Sidansvarig: Christine Forssell|Sidan uppdaterades: 2018-12-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?