Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Miljoner till forskning på Juridiska institutionen

Nyhet: 2019-11-21

Flera forskare vid Juridiska institutionen medverkar i tvärvetenskapliga projekt som beviljats projektbidrag från Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Vinnova under hösten 2019.

Matilda Arvidsson, huvudsökande och Gregor Noll, medsökande, Likabehandling i asylmål: kan maskininlärning bidra till bättre beslut?, 400.000 kr, Vinnova.
Projektet syftar till att bidra till innovativa lösningar, strategiska samarbeten och partnerskap mellan en myndighet (Migrationsverket), akademin (juridiska institutionen vid Göteborgs universitet) och innovationsdrivet företagande inom AI (Smartr). Projektet riktar in sig mot samhällsutmaningarna i Agenda 2030, särskilt jämställdhet (SDG 5, i synnerhet 5.1) och minskad ojämlikhet (SDG 10). Med kompetens i maskininlärning och rättslig specialistkompetens i jämlikhetsfrågor identifierar projektet hur beslutsfattande inom asylmål hos Migrationsverket kan förbättras, ett område som Migrationsverket prioriterar i sitt kvalitetsförbättrande arbete.

Moa Bladini, medsökande, Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik (projektledare Åsa Wettergren, Göteborgs universitet), 4.696.000 kr, Riksbankens Jubileumsfond.
Den svenska våldtäktslagstiftningen ändrades 2017 och antog ett rekvisit om frivillighet (”samtycke”). Projektet är först ut att studera den nya våldtäktslagen samt dynamiken mellan denna och institutionaliserade rättsliga normer. Syftet är att studera lagens tillämpning från ett kombinerat feministiskt och emotionssociologiskt perspektiv, med fokus på åklagares, domares och advokaters känslor och tankar om lagen och dess praktiska effekter.

Tormod Johansen och Gregor Noll, medsökande, Lagens slut (projektledare Mårten Björk, Göteborgs universitet), 5.960.000 kr, Vetenskapsrådet.
Idén om lagens slut har inte bara strukturerat kristet tänkande utan även fyllt moderna politiska rörelser med en utopisk anda. Många har drömt om en värld där lagen blivit meningslös eller där statens tvångsmakt reducerats till ett minimum. Hoppet om, eller rädslan för, lagens slut kan sägas vara en bärande idé inom Västerlandets politiska och teologiska historia. Men trots att idén att lagen har ett slut är en central tanke inom kristendomen är ändå frågan om lagens upphävande förvånansvärt outforskad inom religionsvetenskapen. Samtidigt finns det inom den rättsvetenskapliga forskningen nästan inga idéer om vad lagens slut innebär.Genom att undersöka hur den kristna kritiken av lagen sekulariserats kommer detta projekt studera relationen mellan kristendom och juridik i vår moderna, sekulära värld. Detta är särskilt viktigt i en tid då vi ser framväxten av illiberala demokratier och hot mot rättsstaten.

Anna Wallerman Ghavanini, medsökande, Judicial politics in Scandinavia (projektledare Johan Karlsson Schaffer, Göteborgs universitet), 4.338.252 kr, Vetenskapsrådet.
Projektet syftar till att fastställa hur institutionella arrangemang har format de högsta domstolarnas beslutsfattande i politiskt kontroversiella frågor i Danmark, Norge och Sverige sedan 1970-talet. Domstolarna har allt mer kommit att avgöra fall som berör politiskt omtvistade sakfrågor som beskattning, kollektivavtal och migration. Tidigare brukade domstolar i Skandinavien foga sig efter regering och parlament, men i dag påstår initierade bedömare att de ägnar sig åt judiciell aktivism: att överpröva demokratiskt fattade beslut.

Sebastian Wejedal, medsökande, Hotel California – om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU (projektledare Håkan Gustafsson, Karlstads Universitet), 4.496.786 kr, Vetenskapsrådet.
Projektet handlar om tvångsomhändertaganden enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Tvångsvård kan aktualiseras när brister i barnets miljö innebär en fara för barnets utveckling eller när den unge genom sitt beteende utsätter sig för allvarlig fara. Istället för att fokusera på domstolarnas prövning av om ett barn skall beredas tvångsvård, tar projektet sikte på vårdens upphörande och förutsättningarna för denna beslutsprocess.

AV: Christine Forssell

Sidansvarig: Jeffrey Johns|Sidan uppdaterades: 2019-02-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?