Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kan juridiken hantera hat och hot på nätet?

Nyhet: 2017-09-19

Hat och hot på nätet är ett växande problem som får effekter både i den offentliga debatten och våra privata liv. Men hur ser juridiken ut, är vi redo att möta utmaningarna? Forskaren Moa Bladini ser flera orosmoln och behov av en uppdaterad lagstiftning.

2015 gjorde Brottsförebyggande rådet en undersökning om hot och kränkningar mot privatpersoner. Den visade att av alla anmälningar som kom in, var det bara fyra procent som gick så långt att man ens fattade beslut om det skulle väckas åtal eller inte.

– Det handlar om bristande bevisning, om att gärningspersonen är för ung eller att det är svårt att kunna bestämma en brottsrubricering. Det säger förstås något om behovet av att se över lagstiftningen på området, säger Moa Bladini.

Sverige ligger efter

Ett vanligt exempel på nätbaserade kränkningar är att unga kvinnor utsätts för spridning av bilder med sexuellt innehåll, bland annat så kallad hämndporr. Juridiskt sett är det ett relativt nytt fenomen som inte fanns när lagarna stiftades.

– Vår lagstiftning är inte tänkt utifrån såna situationer och det gör det komplicerat. Det ska ju vara en viss tröghet i systemet, men Sverige ligger lite efter sina nordiska grannländer här. Även om det råder en del osäkerhet kring tillämpningarna så har Norge, Finland och Danmark en mer uppdaterad lagstiftning. Men det finns förslag om en ny bestämmelse så det kan hända att det ändras inom kort, säger Moa Bladini.

Risk att röster tystnar

Det finns flera problembilder kopplade till hat och hot på nätet. En handlar om vilka som i slutänden får höras i den offentliga debatten.

– Straffrätten är begränsad på det här området eftersom vi har ett så grundläggande skydd av yttrandefriheten. Tanken är förstås att alla ska få möjlighet att göra sina röster hörda. Men det kan få motsatt effekt och istället göra att vissa röster tystnar. Den som ger sig in i debatten, särskilt om det handlar om integration, invandring och jämställdhet, drabbas obönhörligen av hat, hot och kränkningar. Och hatet som riktas mot kvinnor är kopplat till person snarare än profession. Det skulle kunna leda till att fler kvinnliga röster kommer att tystna, säger Moa Bladini.

 

Om Moa Bladini
Doktor i juridik, inriktad mot straff- och straffprocessrätt. Forskar om sannings- begreppet, objektivitetsideal och legitimeringsstrategier i den dömande verksamheten. Föreläser också regelbundet för landets domare om utmaningen att förstå och tolka sin egen objektivitet. Uppdraget att titta på hat och hot på nätet kommer från NIKK (Nordisk Information för Kunskap om Kön) och Nordiska Ministerrådet.

 

Detta är en artikel från Handelshögskolans Magasin 2017
Magasinet som pdf
Blädderbart magasin

 

AV: Handelshögskolans Magasin 2017

Artikeln publicerades först på: www.handels.gu.se

Artikeln har inga kommentarer, kommentera artikeln.

Sidansvarig: Jeffrey Johns|Sidan uppdaterades: 2015-03-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?